Under helgen 18-19 oktober var fyra lag anmälda till den årliga tävlingen Daladubbeln som innebär tvåmannastafett dag ett och patrullorientering ultralång dag 2.

Ett lag föll från redan innan avfärd pga sjukdom. Det var nog bra att hålla sig hemma och inte chansa då resan var det blötaste hittills, i huvudsak på söndagen.

De tre lagen, H14 med Viggo och Amanda, D12 med Tilde och Eira och H12 med Mikael och Vilhelm hoppade på bussen i Heby på lördag morgon för avfärd till arenan i Falun. Himlen var blygrå och redan på avstjälpningsplatsen där bussarna stannar och släpper av oss börjar Falun visa sitt rätta jag. En fastkörd buss står fastkörd och nedsjuken på en industriparkering och en traktor kämpar för att få loss den. 

Väl på arenan går det undan när de tre ungdomslagen startar inom en timme. Vi två ledare, Stefan och Lisa springer som tettingar för att hålla koll vid målgång och på förvarningen för att få in andrasträckornas löpare i växelfållan i lagom tid. Vi hade en tanke om att försöka hinna köra en varsin öppen bana själva vilket vi gav upp ganska tidigt då vi safeade för att ingen av ungdomarna skulle missa sina starter.

Alla sex ungdomarna gjorde kanonlopp och tog ut sig rejält på sina sträckor. Eira var så snabb att vi missade hennes målgång helt. Hejaropen som uteblev var ett stort svek. Dock var loppet så bra att det nog uppvägde klackens frånvaro.

Väl på skolan efter första dagen var nog alla rätt trötta. Detta år hade alla tävlande spridits på fyra eller fem olika skolor långt från varandra vilket innebar uteblivet disco till mångas stora fasa. Det gick dock att köpa godis ändå så alla överlevde lyckligtvis. Dansen byttes mot kurragömma där 300 barn och ungdomar for omkring som tokiga med choklad i mungiporna. Att få dem att tagga ner och sova var ju bara halvlätt.

Dag två hade ett lag första starttid och väl ute möttes vi av +5 grader och ett regn som i princip byttes mot mer eller marginellt mindre regnande konstant hela dagen. Jag tror jag noterade ett uppehåll på ca 5 minuter på söndagen.

Vi började med att hjälpa Rånäs att resa deras nedblåsta tält och i gengäld fick vi låna ett hörn. Stort tack där!

Jag följde ett av köld skakande H14-lag till starten där överdragen fick följa med på banan. Hela 8.2 km skulle avverkas.

H12 och D12-lagen startade senare men i samma ruskväder och hade ca 5.2 km var att se fram mot. Denna dag förvandlades arenan till en simmig sörja av ren lervälling. Om man inte passade sig och halkade så skulle man inte vara välkommen på bussen hem igen då man skulle väga mer i lervikt än sin ordinarie matchvikt.

Alla gjorde starka insatser och bättrade på sina placeringar. Nu i efterhand har tyvärr D12 visat sig blivit felstämplade vilket i vart fall inte jag såg där och då. Denna helgen får ses som en träning av pannben och envishet då det var lite motigt mellanåt men som en lyckat resa totalt sett.

Efter att alla kommit i mål hastades det till bussarna för hemfärd. Väl i Enköping började solen titta fram... 

Inför nästa år röstar jag för att inte släpa med vimpeln men packa med ett tält till arenan.

Bilder finns men jag saknar kompetensen att lägga upp dem här. Patrik får äran att lägga upp dem på sociala medier inom kort. Det här blev längre än jag tänkt....

Tack för en kul helg allihopa.